Sammanfattning

Indikatorerna på målområdet en god utbildning innefattar barns och ungas studieresultat, den psykosociala miljön i skolan samt personaltäthet och personalens kompetens i förskolan och skolan.

Utbildning analys

Gymnasiebehörighet
87 procent av de barn som gått ut grundskolan under 2015 hade behörighet att söka till gymnasiets yrkesförberedande program. Det är något fler flickor än pojkar som är behöriga. Det är också en högre andel behöriga bland de barn som bor med båda sina föräldrar och bland barn som har föräldrar med hög inkomst eller hög utbildning.

Grundskolans mål
79 procent av eleverna i grundskolan uppnådde målen 2015. Även här är det en lägre andel av pojkar. Det är också en lägre andel som har uppnått grundskolans mål bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildning, med låg inkomst och bland barn som inte bor med båda sina föräldrar. Andelen är också lägre bland barn med utländsk bakgrund, särskilt de med kort vistelsetid i Sverige.

Elever som har slutfört sin gymnasieutbildning
72 procent av elever hade slutfört sin gymnasieutbildning inom tre år 2015. Fler flickor än pojkar och fler elever med svensk än utländsk bakgrund har slutfört gymnasiet. Även bland elever med föräldrar med en hög utbildning och en hög inkomst är andelen betydligt högre. 
 
Matematikkunskaper
År 2012 hade drygt sju av tio (73 procent) av de 15-åriga eleverna grundläggande eller högre matematikkunskaper. Enligt Skolverkets rapport om den senaste internationella PISA-undersökningen (Programme for International Student Assessment) presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länderna. År 2003 presterade svenska elever däremot över OECD-genomsnittet, enligt samma studie. Här finns inga skillnader mellan flickor och pojkar, men andelen är lägre bland elever med utländsk bakgrund än bland de med svensk bakgrund.

Läsförståelse
Under en längre tidsperiod har svenska elevers läsförståelse minskat, från att tidigare under 2000-talet ha presterat över OECD-genomsnittet blev resultatet under den genomsnittliga nivån år 2012, enligt Skolverkets rapport om den senaste PISA-undersökningen. Det är en högre andel av flickorna än av pojkarna som har en god läsförståelse.

Personaltäthet
Antalet barn per årsarbetare i förskola och pedagogisk omsorg har varit runt fem de senaste fem åren. Personaltätheten är lägre på fritidshem i enskild regi jämfört med kommunal, men när det gäller förskolor är det ingen större skillnad mellan olika typer av huvudmannaskap.

Lärartäthet
De senaste fem åren har inte lärartätheten ändrats nämnvärt åt något håll i grundskolan, men har ökat något i gymnasieskolan. I specialskolan har lärartätheten minskat. År 2014 var det drygt 8 anställda lärare per 100 elever i både grundskolan och gymnasieskolan. I specialskolan och särskolan var det 31,3 respektive 29,4 anställda per 100 elever.

Lärarbehörighet
Sedan år 1993 har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen minskat. Under 2000-talet avstannade minskningen och de senaste åren har andelen ökat något igen. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var år 2014 högre i grundskolan, 86 procent, än i gymnasieskolan, 78 procent.

Pedagoger
Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är högre i förskolan än i pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem). I förskolan har knappt hälften pedagogisk högskoleutbildning medan det i pedagogisk omsorg är 6 procent. I förskolor i kommunal regi är andelen med pedagogisk högskoleexamen högre (49 procent) än i förskolor i enskild regi (31 procent).

Specialpedagoger 
Andelen lärare som har pedagogisk högskoleexamen inom särskolan har varit relativt oförändrad de senaste fem åren. Lärare med specialpedagogisk högskoleutbildning har minskat från 35 procent år 2010 till 30 procent år 2014 i särskolan. Inom specialskolan har andelen minskat från 32 till 24 procent. Minskningen har pågått sedan 1990-talet.

Mobbad av elever
Skolverket har i sin undersökning ”Attityder till skolan” frågat barn om de har blivit mobbade av andra elever. Fyra procent av eleverna i årskurs 4–6 hade känt sig mobbade. Bland de äldre eleverna i årskurs 7–9 och gymnasiet är siffran tre procent. Siffrorna är dock inte jämförbara, eftersom frågorna formulerats på olika sätt.

Mobbad av lärare
I samma undersökning frågade Skolverket barn om de känner sig mobbade av lärare. Inte heller här är svaren direkt jämförbara. Bland de yngre eleverna svarar 1 procent att de känner sig mobbade av lärare och bland de äldre eleverna är andelen 4 procent. Det är inga större skillnader mellan pojkar och flickor, föräldrarnas utbildningsnivå eller om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund.

Arbetsro
Bland de yngre eleverna känner en dryg tredjedel arbetsro i skolan, enligt Skolverkets undersökning ”Attityder till skolan”. Svaren från de olika åldersgrupperna är inte direkt jämförbara, men bland de äldre eleverna svarar tre femtedelar att de har arbetsro i skolan.

Kränkande behandling
SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) frågar barn om de utsatts för kränkande behandling i skolan. Frågorna handlar bland annat om hur ofta barnen upplever att andra visar att de tycker illa om dem och om de utsatts våld eller felaktiga anklagelser. 18 procent har utsatts för kränkande behandling. Det är en högre andel av barnen i årskurs 4-6 som utsatts för kränkande behandling jämfört med barn i årskurs 7-9 och i gymnasiet.

Störda i skolarbetet
Bland elever i årskurs 4–6 känner sig en dryg tiondel av eleverna störda i skolarbetet enligt Skolverkets undersökning "Attityder till skolan". Frågeställningarna ser olika ut till olika åldersgrupper och kan inte jämföras direkt. Äldre elever kände sig mer störda i skolarbetet vid frågetillfället 2012, 31 procent, än sex år tidigare, 14 procent.

Analys
Flertalet av indikatorerna på en god utbildning visar inte någon förändring under den senaste femårsperioden, men två av dem visar på en ogynnsam utveckling. Andelen elever med grundläggande matematikkunskaper och läsförståelse har minskat. Lärartätheten i specialskolan har minskat något, liksom andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen i särskola och specialskola. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har dock ökat något i gymnasieskolan samt personal i förskolan med pedagogisk högskoleexamen har ökat.

Vissa grupper av barn har sämre förutsättningar för att få en god utbildning. Pojkar har generellt sämre skolresultat än flickor. Det finns även socioekonomiska skillnader och barn som inte bor med båda sina ursprungliga föräldrar har generellt sämre skolprestationer. Det gäller även barn med utländsk bakgrund, särskilt de barn som har en kort vistelsetid i Sverige.