Sammanfattning

Indikatorerna på målområdet bästa möjliga hälsa innefattar barns och ungas fysiska hälsa, tandhälsa, psykiska hälsa samt användning av alkohol, narkotika och tobak.

Hälsa analys

Övervikt
Om man ser till en längre tidsperiod har andelen barn och ungdomar som har övervikt eller fetma nästan tredubblats. 1980/81 handlade det om 4 procent, 2011/12 var siffran 11 procent. Men de senaste åren har ingen nämnvärd ökning skett.

Spädbarnsdödlighet
Omkring hälften av alla barn som dör är under ett år gamla. Ungefär en fjärdedel av alla barn som avlider dör under de fem första dagarna efter födseln. Dödligheten bland barn minskade under hela 1900-talet, men planade ut under seklets slut. Under de senaste tio åren har spädbarnsdödligheten varierat mellan 2,1 och 3,1 barn per 1 000 födda.

Låg födelsevikt
2 500 gram är gränsen för låg födelsevikt och andelen barn som väger mindre har varit relativt oförändrad de senaste åren. 2014 föddes knappt 13 barn per 1000 med låg födelsevikt. Fler flickor än pojkar föds med låg födelsevikt. Andelen barn med låg födelsevikt är högre när modern är född utanför Norden.

Karies
Barns tandhälsa blir allt bättre. 76 procent av sexåringarna var fria från karies år 2014. Med det närmar sig Sverige Världshälsoorganisationen WHO:s mål att 80 procent av barnen i den åldersgruppen ska vara kariesfria år 2020. De yngsta barnen har friskast tänder, bland treåringar är 96 procent kariesfria. Tandhälsan blir sämre i takt med stigande ålder. Bland tolvåringar är 66 procent av flickorna och 69 procent av pojkarna kariesfria.

Självuppskattad hälsa
Andelen barn som tycker sin egen hälsa är bra var 91 procent den senaste mätningen 2013-2014. Det är framförallt yngre barn och pojkar som tycker att sin egen hälsa är bra. Det finns inga nämnvärda skillnader mellan barn som är utrikes födda eller födda i Sverige. Barn till ensamstående föräldrar anser dock att sin hälsa är sämre och barn med funktionsnedsättning skattar sin hälsa som sämre.
 
Psykiska besvär
Mer än vart tionde barn mellan 10 och 18 år har psykiska besvär. De barn som har svarat ”för det mesta” eller ”ganska ofta” på minst två av följande
frågor: ”Hur ofta känner du dig ledsen eller nere?”, "Hur ofta känner du dig spänd och nervös?” och ”Hur ofta känner du dig sur och irriterad?” har klassificerats som att de har psykiska besvär. Fler flickor än pojkar uppger psykiska besvär.

Psykosomatiska besvär
Att minst en gång i veckan ha minst två av följande tre besvär: huvudvärk, ont i magen och svårt att somna definieras som psykosomatiska besvär. Knappt en femtedel av barnen mellan 10 och 18 år har besvär och det är fler flickor än pojkar. 

Alkohol
När elever i årskurs 7 år 2013/2014 fick frågor om sin alkoholkonsumtion svarade 6 procent av eleverna att de varje månad dricker alkohol. I årskurs 9 är det fler; 16 procent av eleverna.

Snus och cigaretter
I årskurs 7 var det 4 procent av eleverna som rökte eller snusade år 2013/2014. Det är vanligare att röka än att snusa. På gymnasiet är det fler, där handlar det om 13 procent av eleverna som röker eller snusar.

Narkotika
5 procent av flickorna och 8 procent av pojkarna i årskurs 9 har någon gång använt narkotika (t.ex. hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin, GHB och andra narkotikaklassade preparat). Det är vanligare att ha prövat narkotika bland gymnasieelever, där är det 14 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna.

Analys
De flesta indikatorer på bästa möjliga hälsa visar inte på någon förändring under den senaste femårsperioden. Ingen av indikatorerna visar på en ogynnsam utveckling och tre av indikatorerna visar på en gynnsam utveckling. Andelen sexåringar som är kariesfria har nästan uppfyllt WHO:s mål på 80 procent. Andelen som konsumerar alkohol och röker eller snusar har minskat. Äldre ungdomar nyttjar alkohol, tobak och narkotika i större utsträckning än yngre barn. Det finns tydliga könsskillnader när det gäller barns psykiska hälsa, då flickor i större utsträckning än pojkar har psykiska och psykosomatiska besvär, och de tycker inte att sin egen hälsa är bra i samma utsträckning.