Utbildning

Temat handlar om varje barns rätt till utbildning. I barnkonventionen står det bland annat att grundskolan ska vara obligatorisk och gratis, samt att gymnasieutbildning och högre utbildning ska göras tillgänglig och åtkomlig. Utbildningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter, men också barnets respekt för mänskliga rättigheter, för sin egen och andras kulturella identitet, samt för miljön.

Under det här temat har vi samlat statistik om Sveriges resultat i den internationella PISA-studien, om gymnasiebehörighet och andel som slutför sin gymnasieutbildning, om arbetsmiljö i skolan och om lärartäthet.

Läsförståelse
I den internationella PISA-studien (Programme for International Student Assessment) 2015 fick svenska elever i snitt 500 poäng i läsförståelse. Jämfört med resultaten från 2012 är det en förbättring med 17 poäng. Det innebär att 82 procent av de 15-åriga eleverna hade grundläggande eller högre läsförståelse. Sveriges resultat var därmed återigen högre än OECD-genomsnittet. Det är en högre andel av flickorna än pojkarna som har en god läsförståelse. Det är också en högre andel av eleverna med svensk bakgrund som har grundläggande eller högre läsförståelse. Även här presterar elever som har föräldrar med högre utbildningsnivå bättre. Enligt Skolverket har familjebakgrund fått en ökad betydelse för resultaten i PISA-studien. 

Matematikkunskaper
År 2015 hade nästan åtta av tio (79 procent) av de 15-åriga eleverna grundläggande eller högre matematikkunskaper. Enligt Skolverkets rapport om den senaste internationella PISA-studien låg Sveriges resultat 2015 i linje med OECD-genomsnittet. Resultatet är en klar förbättring från 2012 när svenska elever presterade under OECD-genomsnittet. Det finns ingen signifikant skillnad mellan flickor och pojkar, men andelen är lägre bland elever med utländsk bakgrund än bland de med svensk bakgrund. Elever som har föräldrar med högre utbildningsnivå presterar också bättre i PISA.

Gymnasiebehörighet
88 procent av de barn som gick ut grundskolan under 2016 hade behörighet att söka till gymnasieskolans yrkesförberedande program. Det är något fler flickor än pojkar som är behöriga. Det är också en högre andel behöriga bland de barn som bor med båda sina föräldrar och bland barn som har föräldrar med hög inkomst eller högre (eftergymnasial) utbildning.

Elever som har slutfört sin gymnasieutbildning
72 procent av eleverna hade slutfört sin gymnasieutbildning inom tre år 2016. Fler flickor än pojkar och fler elever med svensk än utländsk bakgrund har slutfört gymnasiet. Även bland elever med föräldrar med en hög utbildning och en hög inkomst är andelen betydligt högre. 

Arbetsro i skolan
2015 var det 29 procent av eleverna i årskurs 4 till 6 som uppgav att de kände arbetsro på lektionerna i Skolverkets undersökning ”Attityder till skolan”. Av eleverna i årskurs 7 till 9 och i gymnasieskolan uppgav 68 procent att de tyckte att de hade arbetsro på lektionerna. Frågorna skiljer sig åt något för de olika åldrarna. I samma undersökning får eleverna också svara på om de känner sig störda av andra elever i sitt arbete. Bland eleverna i årskurs 4–6 uppgav 15 procent att de känner sig störda av andra elever. För eleverna i årskurs 7 till 9 och gymnasieskolan var motsvarande siffra 23 procent 

Lärartäthet
Lärartätheten har legat nästintill konstant de senaste fem åren för grundskolan och gymnasieskolan. 2016 var det 8,3 anställda lärare (heltidstjänster) per 100 elever i grundskolan och 8,4 heltidstjänster per 100 elever i gymnasieskolan. I specialskolan var det 29,4 anställda per 100 elever samma år, och i särskolan 26,3. I specialskolan har lärartätheten minskat under fler år, 2010 var till exempel motsvarande siffra 42 heltidsanställda. För särskolan finns det inte någon tydlig utveckling. Trender i statistiken för specialskolan och särskolan ska tolkas med försiktighet eftersom det handlar om en betydligt mindre grupp och personalstyrka än grundskolan och gymnasieskolan. 

Antalet barn per årsarbetare i fritidshem var 21,7 2016. Personaltätheten är lägre på fristående fritidshem (26,3 barn per årsarbetare) jämfört med kommunala fritidshem (21,2 barn).

Lärarbehörighet
Från 90-talet till 2000-talet minskade andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Under 2000-talet avstannade minskningen och i gymnasieskolan har andelen lärare med pedagogisk examen ökat igen, från 74 procent 2008 till 79 procent 2015. Efter en mindre ökning över en längre tid även i grundskolan är andelen behöriga lärare nästan nere på samma nivå som 2002 igen. I grundskolan var det 82 procent av lärarna som hade en pedagogisk examen 2016, jämfört med 85 procent 2015.   

Specialpedagoger
Andelen lärare som har pedagogisk respektive specialpedagogisk högskoleexamen inom särskolan har varit relativt oförändrad de senaste fem åren. Sett över en längre tidsperiod så har andelen pedagoger med specialpedagogisk högskoleexamen minskat (från 70 procent på 90-talet till dagens nivåer kring 20 procent). Andelen lärare med pedagogisk examen har däremot legat rätt så konstant för de båda skolformerna. I specialskolan har det skett en viss ökning sedan början på 2000-talet.

I särskolan var det 85 procent av lärarna som hade en pedagogisk examen 2016, 29 procent hade en specialpedagogisk högskoleexamen samma år. I specialskolan var det 83 procent som hade en pedagogisk högskoleexamen 2016, samma år hade 23 procent en specialpedagogisk examen.

Analys
Flertalet av indikatorerna på utbildningsområdet visar inte någon signifikant förändring under den senaste femårsperioden. Andelen elever med grundläggande matematikkunskaper och läsförståelse i PISA har dock ökat. Sveriges resultat var därmed återigen högre än OECD-genomsnittet i läsförståelse, och i linje med genomsnittet för matematikkunskaper. Andelen lärare i specialskolan med pedagogisk examen har ökat sedan början på 2000-talet, medan antalet pedagoger med specialpedagogisk examen i både särskolan och specialskolan har minskat under samma period.

Vissa grupper av barn har sämre förutsättningar för att få en god utbildning. Pojkar har generellt sämre skolresultat än flickor. Det finns även socioekonomiska skillnader och barn som inte bor med båda sina ursprungliga föräldrar presterar generellt sett sämre i skolan. Det gäller även barn med utländsk bakgrund, framför allt för de barn som har en kort vistelsetid i Sverige.