Skydd

Temat Skydd handlar om de rättigheter som barn har att skyddas från bland annat våld, övergrepp, exploatering, droger, människohandel och tortyr, men också om att barn som anklagats för ett brott eller blivit dömda har rätt att behandlas respektfullt och rättssäkert. Under det här temat har vi samlat statistik om barn som deltagit i brott, om lagförda sexualbrott mot barn, om alkohol och narkotika, men också om kränkande behandling och trygghet i skolan.

Flickor under 18 som fött barn
Andelen flickor under 18 år som fött barn har varit nästintill konstant de senaste fem åren (mellan 0,9 och 1,2 per 1000). År 2015 var det 0,9 flickor per 1 000 i åldrarna 13 till 17 år som hade fött barn.

Delaktighet i brott
43 procent av eleverna i årskurs nio uppgav 2015 att de under det senaste året hade begått något brott, enligt Brottsförebyggande rådets (Brås) Skolundersökning om brott. De vanligaste brotten är stöld och skadegörelse. Pojkar uppger i större utsträckning delaktighet i brott än flickor. Det är också fler barn som bara bor med en förälder som uppger att de begått brott. Barns delaktighet i brott har minskat sedan mätningarna började 1995, från 72 procent till dagens 43 procent. Undersökningen har förändrats mellan mätningen 2011 och den senaste 2015, vilket gör att förändringar bör tolkas med försiktighet.

Lagföring
2,5 procent av alla ungdomar i åldern 15-17 år lagfördes för brott under 2015, enligt Brås lagföringsregister. Med lagföring avses fällande domar i tingsrätt eller att en åklagare har utfärdat strafföreläggande eller meddelat åtalsunderlåtelse. Pojkar lagförs för brott mer än dubbelt så ofta som flickor. Ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta och lågutbildade familjer lagförs oftare, liksom ungdomar med utländsk bakgrund.

Sexualbrott
Antalet sexualbrott mot barn som lagfördes 2016 var 339 stycken. De vanligaste lagförda sexualbrotten mot barn 2016 var våldtäkt mot barn (94 lagföringar) och barnpornografibrott (93 lagföringar).

Alkohol och tobak
När elever i årskurs 7 år 2013/2014 fick frågor om sin alkoholkonsumtion svarade 6 procent av eleverna att de varje månad dricker alkohol. I årskurs 9 är det fler; 16 procent av eleverna.

I årskurs 9 var det också 13 procent av eleverna som rökte eller snusade år 2013/2014. Det är vanligare att röka än att snusa. Andelen elever som röker har minskat sedan slutet på 90-talet. Mellan 2009-2010 och 2013-2014 har rökningen gått ned från 22 till 13 procent.

Narkotika
2016 hade 5 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna i årskurs 9 någon gång använt narkotika (t.ex. hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin, GHB och andra narkotikaklassade preparat). Det är vanligare att ha prövat narkotika bland gymnasieelever, där är det 14 procent av flickorna och 21 procent av pojkarna som svarar ja på frågan. Samma år uppgav 6 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i år 2 i gymnasieskolan att de använt narkotika under de senaste 30 dagarna. I årskurs 9 var det 1 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna som svarat ja på samma fråga.

Utsatthet för brott
I Skolundersökningen om brott mäts utsatthet med flera frågor om utsatthet för olika typer av brott, med följdfrågor om var brottet skedde och om händelsen polisanmälts. De typer av brott som undersökningen tar upp är stöld, grövre våld, lindrigare våld, hot, rån, och sexualbrott. 2015 svarade 40 procent att de utsatts för stöld, våld eller hot under det senaste året. Elever som bor med en förälder har i större utsträckning varit utsatta för brott än jämnåriga som lever med båda sina föräldrar. Elever med utländsk bakgrund uppger också att de blivit utsatta i högre utsträckning än svenskfödda elever vars ena eller båda föräldrar också är födda i Sverige.

Kränkande behandling
SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) frågar barn om de utsatts för kränkande behandling i skolan. Frågorna handlar bland annat om hur ofta barnen upplever att andra visar att de tycker illa om dem och om de utsatts för våld eller felaktiga anklagelser. 18 procent uppgav att de utsatts för kränkande behandling 2013-2014.  

Mobbad av elever
Skolverket har i sin undersökning ”Attityder till skolan” frågat barn om de har känt sig mobbade av andra elever. I årskurs 4 till 6 var det 4 procent av eleverna som 2015 svarade att de hade känt sig mobbade minst "en eller flera gånger i veckan". Av de äldre eleverna i årskurs 7 till 9 och gymnasieskolan var det bara 1 procent som svarade på motsvarande sätt. 

Mobbad av lärare
I samma undersökning frågade Skolverket barn om de känt sig mobbade av sina lärare. Bland de yngre eleverna svarade 2 procent 2015 att de känt sig mobbade av lärare minst "en eller flera gånger i veckan". Av eleverna i årskurs 7 till 9 och gymnasieskolan var det också 2 procent som svarade på motsvarande sätt. För den här indikatorn finns det inga större skillnader mellan pojkar och flickor, eller mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund.

Trygga i skolan
63 procent av barnen i undersökningarna av barns levnadsförhållanden svarade 2016 att de kände sig mycket trygga på väg till skolan, i klassrummet och på rasterna. Frågeformuleringen ändrades 2016, därför går det inte att jämföra med tidigare år.

Analys
Andelen niondeklassare som själva uppger att de har deltagit i brott fortsätter minska, men det finns betydande skillnader mellan olika grupper av barn. Barn med utländsk bakgrund lagförs oftare, men uppger också att de blivit utsatta för brott i högre utsträckning än svenskfödda barn vars ena eller båda föräldrar också är födda i Sverige. När det kommer till självrapporterad delaktighet i brott finns det inte någon signifikant skillnad mellan barn med svensk bakgrund och barn med utländsk bakgrund. 

Elever som bor med en förälder har i större utsträckning varit utsatta för brott än jämnåriga som lever med båda sina föräldrar. Pojkar har historiskt sett uppgett att de varit delaktiga i brott i högre utsträckning än flickor, men den skillnaden har minskat stadigt sedan 1995 och var 2015 mycket liten. 

Könsskillnaderna är tydliga för narkotikaanvändningen bland äldre barn där flickor i mindre utsträckning har använt narkotika.