Må bra

I barnkonventionen finns många delar som handlar om barns rätt att må bra. Det handlar till exempel om rätten att få vara frisk och att få vård när det behövs, vilket börjar med mödravården innan ett barn är fött. Det handlar också om social trygghet, om rätten till utveckling, och om rätten till rehabilitering för barn som varit med om övergrepp eller utnyttjande, eller där skyddet för ett barn på något annat sätt har brustit.

I temat Må bra ingår också två av barnkonventionens grundprinciper: artikel 3 som handlar om principen om barnets bästa, och artikel 6 om barns rätt att leva och utvecklas. Med utveckling menas inte bara fysisk utveckling, utan också psykisk, andlig, moralisk och social utveckling. 

Här ingår indikatorer om hälsa, social trygghet och ekonomisk utsatthet.

Vräkning
Det var 1 068 barn som berördes av vräkning under 2017. Av dem var det 392 som berördes av en verkställd vräkning. Antalet barn som berörs av vräkning har minskat under den senaste femårsperioden, från 569 barn som berördes av en verkställd vräkning år 2010 till 392 barn 2017. En barnfamilj definieras som ensamstående eller sammanboende föräldrar med minderåriga barn som de bor tillsammans med minst 30 dagar per år. Även barn som bor växelvis och umgängesbarn inkluderas. Det vanligaste för barn som berördes av vräkning var att familjen bodde i ett kommunalt bostadsbolag (219 barn), medan bara 8 barn bodde i en bostadsrättsförening. Av 392 barn var det 122 som berördes av en vräkning på grund av en hyresskuld under 10 000 kronor.

Spädbarnsdödlighet
Omkring hälften av alla barn som dör är under ett år gamla. Ungefär en fjärdedel av alla barn som avlider dör under de fem första dagarna efter födseln. Dödligheten bland barn minskade under hela 1900-talet, men planade ut under seklets slut. Under de senaste tio åren har spädbarnsdödligheten varierat mellan 2,1 och 2,7 barn per 1 000 födda. 2016 var det 2,5 barn per 1 000 födda.

Låg födelsevikt
Barn som väger mindre än 2 500 gram räknas som barn med låg födelsevikt. Andelen barn med låg födelsevikt har ökat något de senaste åren. 2015 föddes 12 barn per 1000 med låg födelsevikt. Fler flickor än pojkar föds med låg födelsevikt och andelen barn med låg födelsevikt är högre för barn där mamman är född utanför Norden (15,8 per 1000) än för barn där mamman är född i Sverige (10,3 per 1000).

Karies
2011 var 79 procent av alla sexåringar som besökte tandvården kariesfria. Sedan dess har andelen kariesfria barn sjunkit något och ligger nu på 75 procent. Världshälsoorganisationens (WHO:s) mål är att 80 procent av alla sexåringar ska vara kariesfria år 2020. De yngsta barnen har friskast tänder, bland treåringar är 95 procent kariesfria. Tandhälsan blir sämre i takt med stigande ålder, bland tolvåringarna är 68 procent kariesfria.

Somatiska besvär
I Undersökningarna av barns levnadsförhållanden frågar Statistiska Centralbyrån (SCB) barn som är 12-18 år om de har somatiska besvär. 2016 var det 22 procent av barnen i undersökningen som svarade att de minst en gång i veckan hade minst två av följande tre besvär: huvudvärk, ont i magen eller svårt att somna. Bland flickor var andelen högre (30 procent) jämfört med pojkarna (15 procent). Det vanligaste är att barnen uppger att de har svårt att somna, 35 procent av barnen i undersökningen hade svårt att somna.

Vad barnen själva säger om sin hälsa
I en undersökning som Folkhälsomyndigheten genomför bland skolelever får barnen skatta sin egen hälsa. I den senaste mätningen (2013/2014), tyckte 91 procent av barnen att deras egen hälsa var bra. Det är framförallt yngre barn och pojkar som tycker att deras hälsa är bra. Det finns inga nämnvärda skillnader mellan barn som är utrikes födda eller födda i Sverige, men barn till ensamstående föräldrar tycker i lägre utsträckning att de har bra hälsa. Barn med funktionsnedsättning skattar också sin hälsa som sämre.

Ekonomisk utsatthet
Under 2015 levde 15 procent av alla barn i familjer som var ekonomiskt utsatta. SCB:s barnregister utvecklades under 2015, vilket innebär förändringar i statistiken. Därför redovisas indikatorn från 2014, men inte för tidigare år. Förändringarna ger utslag särskilt för barn med kort vistelsetid i Sverige, vilket gör att siffrorna är lägre för den här indikatorn än de tidigare har varit.

Familjernas ekonomiska situation ser olika ut beroende på familjens sammansättning, föräldrarnas utbildningsnivå och familjens bakgrund och vistelsetid i Sverige. Till exempel var 38 procent av de barn som lever med ensamstående mammor ekonomiskt utsatta 2015. Samma år levde ungefär 37 procent av alla barn med utländsk bakgrund i ekonomisk utsatthet.

Familjer som saknar kontantmarginal
Vart tionde barn levde år 2014 i en ekonomiskt utsatt familj som också saknade kontantmarginal. Att sakna kontantmarginal innebär att familjen inte har möjlighet att betala en oväntad utgift på 12 000 kronor inom en månad, utan att låna eller be om hjälp.

Låg inkomststandard
Andelen barn som levde i familjer med låg inkomststandard 2015 var 7 procent. Även den här indikatorn har påverkats av förändringar i SCB:s barnregister, vilket innebär att vi bara kan visa statistiken för 2014 och 2015, inte för tidigare år. Det är framförallt barn med utländsk bakgrund och kort vistelsetid i Sverige samt barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning som lever i familjer med låg inkomststandard. Även barn till ensamstående mödrar och barn med flera syskon lever i större utsträckning med låg inkomststandard.  

Långvarigt ekonomiskt bistånd
Andelen barn som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) har de senaste fem åren varierat mellan 2,6 procent och 2,9 procent. År 2015 levde omkring 52 500 barn (2,6 procent) i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd.

Eget rum
Andelen barn med utrymme för eget rum har varit relativt oförändrad den senaste femårsperioden och 2016 hade 69 procent utrymme för eget rum. Indikatorn utgår från bostadens och familjens storlek och förutsätter att föräldrarna delar rum. I trångbodda familjer prioriteras ofta eget rum för de äldre barnen genom att föräldrarna bor i vardagsrummet eller att yngre syskon delar rum. Så när barnen själva får frågan om de har eget rum blir andelen högre.

Skador som leder till sluten vård
År 2015 inträffade 853 skador per 100 000 barn som lett till sluten vård. Pojkar drabbas oftare än flickor av skador. De äldsta (13-17 år) och de yngsta (0-5 år) drabbas också oftare än de barn som är 6-12 år.

Barn som dött av skador
Skadehändelser som leder till dödsfall är vanligast bland barn i tonåren (13-17 år). År 2015 var det 3,7 barn per 100 000 som avlidit till följd av skadehändelse, ett begrepp som innefattar bland annat självmord, drunkning, övergrepp, trafikolyckor och andra olyckor. De senaste fem åren har antalet dödsfall till följd av skadehändelse legat på mellan 3 och 4,2 barn per 100 000.

Barn som är ledsna eller spända/nervösa
2015-2016 svarade 19 procent av barnen i SCB:s Undersökningar om barns levnadsförhållanden att de ”för det mesta” eller ”ganska ofta” kände sig spända eller nervösa. Av flickorna var det 26 procent, medan det bara var 12 procent av pojkarna. På frågan ”Hur ofta känner du dig ledsen eller nere?” svarade 10 procent ”för det mesta” eller ”ganska ofta”. Det var 16 procent av flickorna som hade känt sig ledsna eller nere ofta, medan det bara var 4 procent av pojkarna. 

Övervikt och fetma
Om man ser till en längre tidsperiod har andelen 16 till 17-åringar som har övervikt eller fetma nästan tredubblats. 1980-1981 handlade det om 4 procent, 2015-2016 var siffran 15 procent. De senaste 10 åren har antalet barn i den här gruppen med fetma eller övervikt ökat från 9 till 15 procent.

Analys
Sammantaget visar indikatorerna om ekonomisk utsatthet på i stort sett oförändrade nivåer under de senaste fem åren. Däremot har andelen barn som berörs av vräkning gått ned.

När det gäller ekonomisk utsatthet finns det också skillnader mellan olika grupper av barn. Flera av indikatorerna visar att barn med ensamstående föräldrar, barn vars föräldrar har låg utbildning, barn i arbetarhushåll, barn med flera syskon och barn med utländsk bakgrund oftare lever i ekonomisk utsatthet. 

Flera av indikatorerna visar dessutom att det är vanligare för de yngsta barnen att leva i ekonomisk utsatthet. Det är en högre andel barn som är 0-5 år som lever i familjer med låg inkomststandard och i ekonomiskt utsatta familjer. Det är också vanligare att yngre barn (under 12 år) berörs av verkställda vräkningar.

Förändringar i SCB:s barnregister gör att nivåerna av barn i ekonomisk utsatthet och med låg inkomststandard är lägre än vad som tidigare uppmätts. Det beror framför allt på att vi med det nya sättet att mäta saknar ekonomivariabler för många barn som invandrat under året, eftersom de vuxna inte varit folkbokförda, eller saknar en registrerad inkomst. Förändringarna slår framför allt mot barn med kort vistelsetid i Sverige. Detta gör också att det inte går att jämföra med statistik från tidigare år än 2014. 

De flesta indikatorer i Max18 som beskriver barns hälsa visar inte på någon förändring under den senaste femårsperioden. För andelen sexåringar som är kariesfria har Sverige nästan uppfyllt WHO:s mål på 80 procent. 

Det finns tydliga könsskillnader när det gäller barns psykiska hälsa: flickor har i större utsträckning än pojkar besvär som huvudvärk och sömnsvårigheter, men uppger också oftare att de känner sig ledsna och nere, eller spända och nervösa. Flickor tycker inte heller att deras hälsa är bra i samma utsträckning som pojkar.