Könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa

Sammanfattning
De rättigheter som barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, omfattar alla barn utan åtskillnad eller diskriminering. Trots det visar statistiken på Max18 att det finns skillnader mellan flickors och pojkars levnadsförhållanden. Skolresultat och psykisk ohälsa är två områden där könsskillnaderna är extra tydliga.

Flickor presterar i genomsnitt bättre än pojkar i både grundskolan och gymnasiet. De får bättre betyg och uppnår bättre resultat i prov som mäter kunskapsnivån inom olika ämnen. Könsskillnadernas storlek varierar beroende på ämnesområde. Flickor får generellt högre resultat i ämnesområden som är mer grundade i läsförståelse som språk, samhällsvetenskap och humaniora, medan skillnaderna i matematik är små.

Flickor rapporterar oftare än pojkar både psykiska och psykosomatiska besvär och anser mer sällan än pojkar att de har bra hälsa. Flickor vårdas i högre grad än pojkar för självförvållade skador, medan pojkar är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Pojkar och flickor diagnostiseras för olika psykiska sjukdomar och syndrom och vårdas inom olika delar av vårdkedjan.
För att kunna tillgodose alla barns rätt till utbildning och hälsa är det viktigt att analysera vad könsskillnaderna beror på. I rapporten presenteras olika förklaringar baserade på forskning från olika vetenskapliga discipliner. Avsikten med detta är inte att utvärdera förklaringarnas relativa betydelse eller att dra generella slutsatser. De förklaringar som presenteras syftar istället till att ge en bredare bild av olika faktorer som bidrar till de könsskillnader som syns i statistiken.

Forskning visar att pojkar och flickor föds med delvis olika genetiska förutsättningar. Biologiska faktorer samverkar med faktorer i barns sociala, kulturella och fysiska miljö, och bidrar till skillnader i pojkars och flickors skolresultat och psykiska ohälsa. Strukturella faktorer, som utvecklingen på arbetsmarknaden och förändrade utbildningskrav, kan påverka barns och ungas syn på framtiden, engagemang i skolan och upplevelser av stress.

Förväntningar knutna till kön påverkas av förförståelser av vad det innebär att vara pojke eller flicka och återskapas genom barns strävan efter att leva upp till de ideal och normer de möter. Normer relaterade till genus påverkar vilka möjligheter och hinder barn och unga ställs inför i sin vardag, men också på vilka sätt de reagerar på och hanterar påfrestningar.

Skillnader mellan flickor och pojkar kan förklaras av så väl individuella som strukturella faktorer, enskilt och i samverkan. Det finns idag ingen konsensus kring olika faktorers relativa betydelse, men skillnader mellan könen uppstår troligen i en process där både arv och miljö spelar in. I rapporten återges ett urval möjliga förklaringar till könsskillnader i psykisk ohälsa och skolresultat. Förklaringarna visar även att hälsa och utbildning är tätt sammanlänkade och beroende av varandra. Låga skolresultat och höga krav kan bidra till dålig självkänsla och psykisk ohälsa hos barn. Psykiska besvär kan i sin tur göra det svårt för barn att prestera och uppnå kunskapsmålen.

Forskningen visar att det fortfarande finns stora kunskapsluckor för att kunna förstå orsaken till könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa. Det är viktigt att också synliggöra och förstå skillnader inom gruppen pojkar och gruppen flickor. Barn är experter på sin egen situation och bör betraktas som nyckelaktörer i allt barnrättsarbete. Barns egna perspektiv är viktiga för att kunna förstå och tolka skillnader inom och mellan grupper av barn, samt för att främja rättigheter på ett jämlikt sätt.

Ladda ner hela rapporten